Dåligt samvete..

Fan nu börjas det....
Mitt dåliga samvete gnager i mitt huvud....
Jag gick aldrig och träna, stannade hemma och mös med familjen ist...Nej jag valde helt enkelt att inte gå vilket känns tungt nu i efterhand, tyvärr..
Ska gå i morgon, antingen på Pilates eller SATS Flow.
Har lovat mig själv att verkligen utnyttja detta kort, jag mår så bra av att röra på mig.(Lagom mycket)
Har hela mitt liv tränat och hållt igång, tränade fotboll i 10 år när jag var yngre och dansade.
Sen i gymnasiet började jag gå på gym och på pass som aerobic, Body pump, Spinnig osv.
Men det gick tyvärr lite överstyr.
Jag började springa innan skolan,tränade på lunchen när jag kunde, sen efter skolan gick jag på 2-3 pass...
Jag rasade i vikt och jag gillade det..
Jag fick bulimi som sen gick över till anorexi..
Det är tungt att tänka tillbaka på den perioden då jag spenderade så dyrbar tid av mitt liv på att tycka att jag var ful och tjock.Fast jag inte var det!!!
Jag vet att detta är ett vanligt problem bland flickor/ kvinnor idag, och det svider inom mig för det är inte en lätt process att ta sig ur..
Många timmar av terapi och mycket stöd från familj och vänner behövs.
Jag erkänner att jag förtfarande har en skev kroppsuppfattning, men jag har stöd speciellt från min man när jag kan tycka det känns jobbigt, tack för ditt stöd hjärtat!!!
Jag får ibland samma tankar som jag hade förr, men nu har jag lärt mig att kontrollera dessa, och det har funkat.
Jag har tyckt att det har varit jobbigt att gå upp under graviditeten men samtidigt, vet jag att man kan gå ner på ett hälsosamt sätt, och det är viktigt nu speciellt när man har Wilda att inte banta...
Tycker bara att det är jobbigt att jag ska känna mig så illa till mods för att jag inte gick på passet jag hade tänkt,nej nu får jag tänka om jag fick ju faktiskt en härlig stund med min familj och det slår väl ändå all träning i världen!!!!!!